Tonårshjärnan och riskbeteende

Känner du igen detta?

Tonåringen kommer hem påverkad, åker med någon som kör farligt eller försvinner utan att höra av sig. När du försöker prata blir det bråk, tystnad eller en stängd dörr.

Du undrar vad som hör till tonåren och vad som kan hänga ihop med tidigare erfarenheter. Samtidigt behöver du skydda barnet och bevara en relation där hen vågar be dig om hjälp.

Den här kursen handlar om att förstå vad som kan ligga bakom riskbeteende, sätta tydliga säkerhetsgränser och veta när andra behöver hjälpa till.

Vad du får lära dig

Efter kursen ska du kunna:

• Beskriva hur utveckling, stress och sociala sammanhang kan påverka tonåringens beslut.

• Utforska ett riskbeteende utan att bestämma orsaken på förhand.

• Sätta konkreta gränser med lugn och respekt.

• Göra en enkel säkerhetsöverenskommelse tillsammans med tonåringen.

• Känna igen situationer där professionell eller akut hjälp behövs.

Varför händer detta?

Under tonåren utvecklas hjärnans funktioner och samarbetet mellan olika områden. Förmågor som planering, impulskontroll och att väga olika konsekvenser fortsätter att utvecklas in i vuxenlivet. Kompisars reaktioner och möjligheten att känna tillhörighet kan samtidigt få stor betydelse.

Det finns ingen exakt födelsedag då hjärnan blir färdig. Bilden av en fullt utvecklad ”känslohjärna” och en obrukbar ”broms” fram till 25 års ålder är alltför förenklad. Tonåringar kan resonera och fatta genomtänkta beslut, men stress, sömnbrist och situationen omkring dem kan påverka förmågan. [1]

Tidigare svåra erfarenheter kan vara relevanta, men ett riskbeteende visar inte i sig att tonåringen har trauma. Undersök också vad som händer i vardagen: kompisrelationer, mående, skolsituation, alkohol eller droger och eventuell utsatthet för hot eller påtryckningar.

En användbar fråga är:

”Vad händer före beteendet, och vad verkar tonåringen försöka uppnå eller komma undan?”

Det hjälper dig att söka rätt stöd utan att sätta en etikett på barnet.

När du behöver hjälp direkt

Avbryt vanliga diskussioner om regler när säkerheten är akut hotad.

• Vid medvetslöshet, svårväckbarhet, andningssvårigheter eller kramper: ring 112. Vid misstänkt förgiftning i ett brådskande läge: ring 112 och begär Giftinformation. Vänta inte på att fler symtom ska uppstå. [2]

• Vid självmordsplaner: sök psykiatrisk akutvård genast eller ring 112. Lämna inte personen ensam medan hjälp ordnas. [3]

• Vid pågående våld eller annan omedelbar fara: ring 112.

Om du behöver sjukvårdsråd om hur brådskande situationen är eller vart ni ska vända er, ring 1177. Vänta inte på svar från ordinarie socialsekreterare i ett akut läge.

Kursens ansvarsgräns och källor

Kursen ger allmän kunskap och samtalsstöd. Den ersätter inte individuell medicinsk bedömning, behandling eller socialtjänstens planering för barnet.

Faktaunderlaget om hjärnans utveckling och akuta vårdråd har kontrollerats den 6 oktober 2026 mot NIMH och 1177. Kontaktvägar till vård och socialjour behöver anpassas till den aktuella regionen och kommunen.

[1] NIMH, The Teen Brain: 7 Things to Know: https://www.nimh.nih.gov/health/publications/the-teen-brain-7-things-to-know

[2] 1177, Förgiftning: https://www.1177.se/olyckor--skador/akuta-rad---forsta-hjalpen/forgiftning/

[3] 1177, Hur kan du hjälpa en person som har självmordstankar?: https://www.1177.se/stockholm/sjukdomar--besvar/psykiska-sjukdomar-och-besvar/sjalvmordstankar/hur-kan-du-hjalpa-en-person-som-har-sjalvmordstankar/