Svåra samspelsmönster i familjehemmet

Om kursen

Du får träna på att beskriva beteenden sakligt, sätta trygga gränser, samordna vuxnas svar och söka rätt stöd. Målet är att skydda alla i hemmet och samtidigt bevara barnets rätt till omsorg och ett respektfullt bemötande.

Tiden omfattar läsning cirka 25 minuter, reflektion 10 minuter, övning 15 minuter och kunskapskontroll 5 minuter. Det är en uppskattning.

Kursen ger allmän information och pedagogiska förslag. Den är inte individuell juridisk, medicinsk eller psykologisk rådgivning, diagnostisk screening eller behandling. Ingen namngiven läkare, psykolog eller jurist har granskat denna version. Genomförande innebär deltagande, inte ett kliniskt kompetensintyg.

Känner du igen detta?

Barnet fungerar väl under ett skolmöte, men hemma uppstår återkommande konflikter. Berättelser om vad som hänt skiljer sig åt. Barnet säger att en annan vuxen har gett tillåtelse, förnekar en händelse eller verkar inte reagera när någon blir ledsen. Du blir osäker, frustrerad eller utmattad och undrar hur du ska sätta gränser utan att situationen förvärras.

Din upplevelse behöver tas på allvar. Samtidigt behöver barnet förstås utifrån fler perspektiv än hur beteendet först framstår. Att verka oberörd säger inte säkert vad barnet känner. Att fungera olika i olika miljöer bevisar inte att barnet medvetet spelar en roll.

Kursens grundprincip: Var tydlig med vad som måste upphöra, nyfiken på vad som behöver förstås och varm i kontakten även när du sätter gränser.

Varför kan detta hända

Kunskapsstöd en bred bedömning behövs

Vid ihållande allvarliga beteendeproblem behöver professionella undersöka barnets fungerande i flera miljöer och möjliga samtidiga svårigheter, exempelvis trauma, ADHD, autism, depression, språk- och inlärningssvårigheter. Barnets egen berättelse och vuxnas observationer behöver ingå. En enstaka händelse eller den här kursen kan inte avgöra orsaken. [1]

Ett praktiskt sätt att hålla flera möjligheter öppna är att fråga: Var situationen obegriplig? Var kravet för svårt? Var barnet rädd för följderna? Vad hände precis före och efter? Detta är frågor för förståelse, inte slutsatser om barnets motiv.

Forskningsbegreppet CU-drag

I forskning används callous-unemotional traits, CU-drag, för ett mönster med bland annat begränsad visad skuld och empati. Det är inte ett vardagsomdöme som familjehem ska sätta på barnet och betyder inte att barnet är en ”psykopat” eller att utvecklingen är förutbestämd.

En randomiserad studie av 43 barn i åldern 3–7 år fann förbättring av beteendeproblem i både vanlig och CU-anpassad föräldraträning. Resultaten stödjer att hjälp är möjlig, men ger inte en garanti för ett visst barn eller en färdig metod för familjehem att genomföra själva. [2]

En annan studie, inom en omfattande förebyggande insats, fann samband mellan ökad föräldravärme och minskade CU-drag. Det talar emot att känslomässig kyla skulle vara ett självklart bemötande. Studien prövar inte ”Grey Rock” som metod i familjehem. [3]

Undvik förenklade förklaringar: Det går inte att avgöra hur barnets hjärna fungerar genom att observera charm, lögner eller frånvaro av tårar. Förklara inte heller beteendet genom att själv diagnostisera barnets biologiska föräldrar.

När behöver ni agera snabbt

Bedöm konkreta handlingar och risker, inte hur charmigt eller oberört barnet verkar.

• Pågående allvarligt våld, vapen eller annan omedelbar fara: för undan andra personer om det kan göras säkert och ring 112.

• Barnet är på väg att skada sig självt eller ta sitt liv: sök akut vård eller ring 112. Lämna inte barnet ensamt om du kan stanna utan att utsätta någon för fara. [6]

• Återkommande hot, skador på människor eller djur, sexuella kränkningar eller rädsla hos andra barn: kontakta ansvarig socialsekreterare skyndsamt. Utanför kontorstid, kontakta kommunens socialjour där sådan finns.

• Vid oro för psykisk ohälsa: kontakta vården/BUP. 1177 ger sjukvårdsrådgivning och hjälper dig hitta vård. Självskada och suiciduttalanden ska inte avfärdas som manipulation. [6]

Vänta inte på en diagnos innan ni ordnar skydd och ber om hjälp.

Källor och vidare läsning

Rättsregeln i avsnitt 5 hämtas från svensk lag. Socialstyrelsens föreskrifter är bindande regler medan allmänna råd är rekommendationer; de skiljs åt i den länkade författningen. NICE är brittiskt kunskapsstöd. Forskningsstudierna gäller specificerade grupper och innebär inte att resultaten kan överföras direkt till varje familjehemsplacerat barn. De åtta vardagsstegen, exemplen, reflektionsfrågorna och övningen är egna pedagogiska förslag, inte ett validerat behandlingsprogram.

[1] NICE: Antisocial behaviour and conduct disorders, CG158 – rekommendationer. Bred bedömning och psykosociala insatser.

[2] Fleming med flera (2022): Parent Training Adapted to the Needs of Children With Callous-Unemotional Traits: A Randomized Controlled Trial. Behav Ther 53(6), 1265–1281. DOI: 10.1016/j.beth.2022.07.001.

[3] Pasalich med flera (2016): Indirect Effects of the Fast Track Intervention on Conduct Disorder Symptoms and Callous-Unemotional Traits. J Abnorm Child Psychol 44(3), 587–597. DOI: 10.1007/s10802-015-0059-y.

[4] Sveriges riksdag: Föräldrabalk (1949:381), 6 kap. 1 §. Konsoliderad webbutgåva kontrollerad 2026-10-12.

[5] Socialstyrelsen: SOSFS 2012:11, konsoliderad version. Särskilt 2 kap. 2 § samt 7 kap.; innefattar ändring HSLF-FS 2025:24 och hänvisningar till socialtjänstlagen (2025:400). Kontrollerad 2026-10-12.

[6] 1177: När barn mår psykiskt dåligt. Kontaktvägar och akut hjälp. Lokala kontaktvägar kan skilja sig mellan regioner.

[7] Socialstyrelsen: Min insats – frågor och svar. Familjehemmets stöd och utbildning.