Dyskalkyli hos barn och ungdomar

Om kursen

Du får kunskap om dyskalkyli, lär dig beskriva svårigheter utan att ställa diagnos och tränar på stöd i vardagen. Målet är att barnet får hjälp med det som är svårt utan att förlora tilliten till sin egen förmåga.

Tiden omfattar läsning cirka 25 minuter, reflektion 10 minuter, övning 15 minuter och kunskapskontroll 5 minuter. Tiden är en uppskattning. Det här är en introduktionskurs för familjehem, inte en lärarutbildning på 12 timmar.

Kursen ger allmän information och egna pedagogiska förslag. Den ersätter inte individuell medicinsk, psykologisk eller juridisk rådgivning, pedagogisk utredning eller behandling. Ingen namngiven logoped, psykolog eller jurist har granskat versionen. Genomförande avser deltagande, inte behörighet att diagnostisera eller ett kliniskt kompetensintyg.

Efter kursen ska du kunna

• Beskriva räknesvårigheter utan att ställa diagnos.
• Välja vardagsstöd tillsammans med barnet och skolan.
• Förstå när vidare bedömning och skolans stöd behövs.

Känner du igen detta

Barnet kan berätta en lång historia eller bygga något komplicerat men blir förtvivlat över enkla uträkningar. Ett talpar som verkade fungera igår är svårt igen idag. Klockan, pengar eller ett recept skapar osäkerhet. När läxan kommer fram säger barnet ”jag är dum” eller försöker slippa.

Du undrar om barnet behöver öva mer, om skolbyten lämnat kunskapsluckor eller om det finns mer specifika räknesvårigheter. Börja med att ta svårigheten på allvar. Det finns flera möjliga förklaringar, och stöd ska inte behöva vänta på en diagnos.

Varför kan detta hända

Kunskapsstöd om dyskalkyli

Dyskalkyli används för specifika räknesvårigheter. SPSM beskriver bland annat betydande, ihållande svårigheter med grundläggande räkning trots undervisning och stöd, ofta med en tidig historik. Antalsuppfattning och vardagsmatematik kan också vara svåra. Alla delar av matematiken behöver inte vara påverkade. [1]

Taluppfattning handlar exempelvis om att förstå antal och relationer mellan tal. Det är en del av matematiken, inte ett enskilt test som familjehem kan använda för att avgöra en diagnos.

Svårigheter kan också hänga samman med missad undervisning, språk, koncentration eller oro. Matematikångest kan både bidra till och följa av matematiksvårigheter. Förklaringar kan överlappa. [2]

Beskriv inte barnets hjärna som ”kortsluten” eller ”trasig”. Kursen gör inga slutsatser om enskilda barns hjärnfunktion. Det viktiga är vilka situationer som är svåra och vilket stöd som hjälper.

Observationer att ta vidare

Uppmärksamma återkommande svårigheter att jämföra antal, förstå talens värde, välja räknesätt eller hantera tid och pengar. Beskriv hur länge svårigheterna funnits och vilket stöd barnet fått. En sådan observation är ett underlag för samtal, inte en diagnos. [1]

Fingerräkning är en vanlig strategi och ska inte förbjudas eller ensam tolkas som dyskalkyli. [3] Inte heller problem med rim, rytm eller enstaka fel på klockan är tillräckliga för en diagnosslutsats.

Källor och avgränsning

Källkontrollerat 13 oktober 2026. Kunskapsavsnitten bygger på offentliga vård- och myndighetskällor. Skollagens lydelser gällande vid kontrolldatum används; framtida regler behandlas inte som redan gällande. Praktiska exempel och övningar är egen pedagogisk bearbetning, inte ett validerat program. Kursen gör inte anspråk på en systematisk forskningsöversikt.

[1] SPSM Specifika räknesvårigheter.

[2] 1177 Dyskalkyli. Regional information måste skiljas från nationell text.

[3] SPSM Det åtgärdande arbetet.

[4] Skolverket Anpassa provgenomförandet.

[5] Skolverket Extra anpassningar särskilt stöd och åtgärdsprogram.

[6] Skollag 2010:800. Särskilt 3 kap. 5, 7 och 9 §§.

[7] 1177 När barn mår psykiskt dåligt.