Autism (AST) i familjehemsvård

Kursens syfte

Du får vardagsnära kunskap om autism, kommunikation och stress. Du får också öva på att upptäcka belastning, anpassa miljön och samverka med barnets professionella nätverk.

Kursen är allmän information och pedagogiskt stöd. Den ersätter inte individuell medicinsk bedömning, behandling eller juridisk rådgivning. Exemplen är fiktiva. Anpassa stödet tillsammans med barnet och berörda professionella.

Efter kursen ska du kunna

• Beskriva hur autism kan påverka vardagen utan att dra slutsatser om ett enskilt barns diagnos.
• Skilja mellan observationer och egna tolkningar.
• Föreslå individuellt anpassat stöd för kommunikation, sinnesintryck och övergångar.
• Planera ett lugnt och säkert bemötande när barnet blir överbelastat.
• Veta när och hur du behöver ta hjälp.

Så använder du dina 55 minuter

Känner du igen detta?

Ni behöver ta en annan väg till skolan. Barnet blir förtvivlat, trots att ni fortfarande kommer fram i tid. Vid frukosten vill barnet inte använda den nya tallriken. I ett högljutt rum täcker barnet öronen, blir tyst eller försöker gå därifrån.

När du vill trösta med en kram backar barnet undan. Du tänker kanske: ”Vill barnet inte ha kontakt med mig?” Men att avvisa beröring behöver inte betyda att barnet avvisar dig.

Du kan också märka att barnet tolkar dina ord annorlunda än du tänkt. ”Vi åker snart” väcker fler frågor än det besvarar. Barnet kan behöva veta när ni åker, vart ni ska och vad som händer sedan.

Stanna upp: Vad har du faktiskt sett eller hört? Vad har du själv lagt till som förklaring?

Varför händer detta?

Autism ser olika ut

Autism är ett tillstånd som påverkar utvecklingen. Svårigheter kan bland annat gälla social kommunikation och samspel samt flexibilitet, repetitiva beteenden och intressen. Sinnesintryck kan upplevas annorlunda. Barnets behov kan variera mellan situationer och över tid. En person som talar obehindrat kan ändå behöva omfattande stöd i vardagen. [1, 2]

”Autismspektrumtillstånd”, AST, används också. Aspergers syndrom är en benämning som kan finnas i äldre diagnoser och journaler; i DSM-5 ingår den tidigare diagnosen i autism. Respektera de ord barnet eller ungdomen själv föredrar. Att läsa äldre journaltext ger inte familjehemmet uppgiften att ändra en diagnos. [3]

Fyra områden att vara nyfiken på

Sinnesintryck: Ljud, dofter, ljus, matens konsistens eller beröring kan belasta barnet. Vissa söker samtidigt särskilda sinnesintryck. Utgå från barnets egen upplevelse. [4]

Kommunikation: Barnet kan behöva tydligare språk och mer stöd för att förstå förväntningar. Du behöver också lära dig förstå barnets sätt att kommunicera. [2, 5]

Planering och övergångar: Att komma i gång, avsluta eller byta aktivitet kan kräva stöd. Svårigheter betyder inte automatiskt ovilja. [1, 5]

Intressen och styrkor: Barnets intressen kan ge glädje, gemenskap och möjlighet att fördjupa sig. Styrkor är individuella; autism innebär inte att alla har en särskild talang. [2]

Autism och trauma kan finnas samtidigt

Barn som placeras kan ha upplevt omsorgsbrister, separationer, våld eller andra svåra händelser. Det betyder inte att alla har PTSD eller att alla reaktioner beror på trauma.

Autism orsakas inte av trauma. Samtidigt kan traumarelaterade besvär och autism förekomma hos samma barn. Sömnsvårigheter, tillbakadragenhet och starka reaktioner kan ha flera orsaker. Tidig utvecklingshistoria kan vara svår att få fram för placerade barn, vilket behöver uppmärksammas i en professionell utredning. [6, 7]

Trygghet och anpassningar kan underlätta vardagen, men de ersätter inte traumabehandling när sådan behövs. Vården behöver bedöma båda områdena. [7, 8]

Källor och vidare läsning

Källorna stödjer faktadelarna. Dialoger, scenarier, stödprofil och handlingsplan är framtagna pedagogiska exempel. De är inte validerade behandlingsmetoder. NICE är brittiska kliniska riktlinjer och används här som kunskapsstöd, inte som källa för svensk rätt.

[1] 1177: Autism. Autism, individuella behov, vårdvägar och utredning.
https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/hjarna-och-nerver/neuropsykiatriska-funktionsnedsattningar/autism/

[2] SPSM: Autism. Kommunikation, samspel, repetitiva beteenden och individuella förutsättningar.
https://www.spsm.se/funktionsnedsattningar/autism/

[3] Autismforum, Habilitering & Hälsa, Region Stockholm: Aspergers syndrom. Äldre diagnosbenämning och DSM-5.
https://www.autismforum.se/om-autism/diagnoskriterier-0/autism-i-icd-10-start/atypisk-autism/

[4] Autismforum: Sinnesintryck. Över- och underkänslighet samt stöd i vardagen.
https://www.autismforum.se/stod-och-insatser/fungera-i-vardagen/sinnesintryck/

[5] SPSM: Moment 3 – Visuellt stöd i grundskolan. Individuellt anpassat kommunikations- och strukturstöd.
https://www.spsm.se/studiepaket-npf/studiepaket-npf-grundskola/tydliggorande-pedagogik---grundskola/moment-3--visuellt-stod-i-grundskolan/

[6] NICE CG128: Autism spectrum disorder in under 19s: recognition, referral and diagnosis. Utvecklingshistoria, differentialdiagnostik och placerade barns utredningsförutsättningar.
https://www.nice.org.uk/guidance/cg128/chapter/Recommendations

[7] NICE NG26: Children’s attachment. Samtidiga svårigheter hos placerade och adopterade barn och behov av tillståndsspecifika insatser.
https://www.nice.org.uk/guidance/ng26/chapter/recommendations

[8] 1177: Posttraumatiskt stressyndrom hos barn och tonåringar – PTSD. Vårdvägar, behandlingsbehov och akut hjälp. Välj egen region för lokal information.
https://www.1177.se/Kalmar-lan/sjukdomar--besvar/psykiska-sjukdomar-och-besvar/angest/posttraumatiskt-stressyndrom-hos-barn-och-tonaringar/

[9] NICE QS51, kvalitetsuttalande 7: Assessing possible triggers for behaviour that challenges, samt CG170: Support and management, avsnitt 1.4. Flera möjliga orsaker, däribland smärta, psykisk ohälsa, kommunikation och miljö.
https://www.nice.org.uk/guidance/QS51/chapter/quality-statement-7-assessing-possible-triggers-for-behaviour-that-challenges
https://www.nice.org.uk/guidance/cg170/chapter/recommendations

[10] Autism Sverige: Att föra samtal med barn med autism. Praktiskt samtalsstöd och ögonkontakt.
https://www.autism.se/media/tvoajeei/att-fo-ra-samtal-barn-2023.pdf

[11] Skolverket: Extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Stöd utifrån behov, rektors ansvar och åtgärdsprogram.
https://www.skolverket.se/styrning-och-ansvar/regler-och-ansvar/ansvar-i-skolfragor/extra-anpassningar-sarskilt-stod-och-atgardsprogram

[12] Kunskapsguiden: Samtycke – samordning av stöd till barn med funktionsnedsättning. Informationsdelning och barnets ålder och mognad.
https://kunskapsguiden.se/omraden-och-teman/funktionshinder/samordning-av-stod-till-barn-med-funktionsnedsattning/samtycke/