Självskada hos barn och unga

Känner du igen detta?

Du upptäcker sår, brännskador eller andra skador som väcker oro. Kanske berättar barnet att det har skadat sig självt, eller så hittar du föremål eller meddelanden som gör dig orolig.

Du kan känna panik, skuld eller maktlöshet:

• Ska jag fråga direkt?
• Kan jag göra situationen värre?
• Behöver vi ringa 112?
• Ska jag kontakta BUP eller socialsekreteraren?
• Ska jag ta bort vassa föremål?
• Hur skyddar jag barnet utan att förstöra tilliten?

Det finns sällan ett enda enkelt svar. Din uppgift är inte att utreda orsaken eller ställa diagnos. Din första uppgift är att skapa lugn, uppmärksamma akut fara, ta kontakt med rätt professionella stöd och finnas kvar i relationen.

Varför kan självskada förekomma?

Självskada är ett samlingsbegrepp för handlingar där en person avsiktligt skadar sig själv. Avsikten och situationen kan se olika ut.

För vissa barn kan självskadan tillfälligt:

• minska en överväldigande känsla,
• avleda stark ångest,
• bryta en känsla av tomhet eller avstängdhet,
• uttrycka smärta som är svår att sätta ord på,
• hänga samman med skam, självanklagelser eller stark stress,
• uppstå i samband med konflikter, förluster, utsatthet eller psykisk ohälsa.

Det går inte att avgöra orsaken enbart genom att titta på skadan. Samma handling kan ha olika betydelse för olika barn och vid olika tillfällen.

Självskada utan avsikt att dö och suicidförsök är inte samma sak. Samtidigt kan de förekomma hos samma person, och avsikten kan vara oklar eller förändras snabbt. Därför behöver frågor om livsleda och suicidtankar alltid tas på allvar.

Kursens åtta steg i korthet

1. Stanna upp och skapa lugn.
2. Fråga direkt om omedelbar fara.
3. Ta hand om det kroppsliga utan att själv göra en medicinsk bedömning.
4. Kontakta professionellt stöd.
5. Lyssna utan att förhöra.
6. Gör en säkerhetsplan tillsammans med professionellt stöd.
7. Minska tillgången till farliga medel utan att straffa.
8. Följ upp barnet och hela familjen.

Vanliga frågor

1. Barnet säger att det inte vill dö. Kan jag vara lugn?

Ta beskedet på allvar men gör inte en egen slutsats om att risken därför är låg. Fråga lugnt om tankar på döden och kontakta vården för vägledning. Avsikten kan vara oklar eller förändras över tid.

2. Kan jag göra situationen värre genom att fråga om suicidtankar?

Att fråga lugnt och direkt är en viktig del av att uppmärksamma fara. Frågan ska följas av att du lyssnar och hjälper barnet vidare. Du ska inte förhöra eller själv försöka genomföra en klinisk suicidriskbedömning.

3. Barnet vägrar prata. Vad gör jag?

Tvinga inte fram en berättelse. Säg att du finns kvar och att ni ändå behöver söka professionell vägledning för att barnet ska vara säkert. Erbjud möjlighet att prata med någon annan som barnet har förtroende för.

4. Ska jag ta bort ett föremål som barnet kan använda?

Vid omedelbar fara ska säkerheten prioriteras och 112 kontaktas. I andra situationer bör säkrare förvaring ingå i en plan som förankras med barnet, vården och socialtjänsten. Undvik att göra åtgärden till ett straff.

5. Ska skolan informeras?

Det beror på barnets situation och vilken information skolan behöver för att kunna ge stöd och upprätthålla säkerhet. Samordna frågan med barnet, ansvarig socialsekreterare, vårdnadshavare när det är relevant och behandlande vård. Informera inte fler än vad som behövs och gå inte bakom barnets rygg som rutin.

6. Barnet lovar att aldrig göra om det. Räcker det?

Nej. Lägg inte säkerhetsansvaret på ett löfte. Bekräfta barnets vilja och gör i stället en konkret säkerhetsplan tillsammans med professionellt stöd.

7. Barnet säger att det kommer skada sig om det inte får som det vill. Vad gör jag?

Ta alltid uttalandet på allvar utan att kalla det manipulation eller utpressning. Fråga om omedelbar fara och kontakta vården. Vid akut risk ringer du 112. Själva konflikten kan hanteras senare när säkerheten är omhändertagen.

8. Finns det saker barnet kan göra när impulsen kommer?

Ja, men strategierna behöver anpassas till barnet och helst ingå i en professionellt förankrad plan. Säkrare exempel kan vara:

• kontakta en trygg vuxen,
• gå till en gemensam plats i hemmet,
• lyssna på musik,
• skriva eller rita,
• hålla i en mjuk boll,
• svepa in sig i en filt,
• använda en lugn andnings- eller grundningsövning,
• ta en kort promenad tillsammans med en vuxen,
• följa sin personliga säkerhetsplan.

Strategier som återskapar smärta ska inte presenteras som standardlösning.

Källor och vidare läsning

1. 1177 – Till dig som har självmordstankar
   Information om vårdkontakter, 112, 1177 och stödlinjer.
   https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/psykiska-sjukdomar-och-besvar/sjalvmordstankar/till-dig-som-har-sjalvmordstankar/

2. 1177 – Hur kan du hjälpa en person som har självmordstankar?
   Stöd för närstående och information om akut hjälp.
   https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/psykiska-sjukdomar-och-besvar/sjalvmordstankar/hur-kan-du-hjalpa-en-person-som-har-sjalvmordstankar/

3. 1177 – Psykisk livräddning
   Praktiskt stöd för att uppmärksamma och hjälpa någon som mår psykiskt dåligt.
   https://www.1177.se/olyckor--skador/akuta-rad---forsta-hjalpen/psykisk-livraddning---sa-kan-du-hjalpa-nagon-som-mar-daligt/

4. 1177 – Brännskador
   Aktuella råd om omhändertagande och när vård behöver kontaktas.
   https://www.1177.se/olyckor--skador/brannskador-och-koldskador/brannskador/

5. Socialstyrelsen – Suicid och suicidprevention
   Kunskapsstöd om suicidalitet och professionell riskbedömning.
   https://www.socialstyrelsen.se/kunskapsstod-och-regler/omraden/psykisk-ohalsa/suicid-och-suicidprevention/

6. Mind – Självmordslinjen
   Medmänskligt stöd via telefon 90 101 och chatt. Vid akut fara ska 112 kontaktas.
   https://mind.se/stod-kunskap/prata-eller-chatta-med-volontar/sjalvmordslinjen/

7. NICE – Self-harm: assessment, management and preventing recurrence
   Evidensbaserade rekommendationer som omfattar barn, unga och vuxna.
   https://www.nice.org.uk/guidance/ng225

Senast faktagranskad: 26 september 2026
Nästa faktakontroll: senast 26 mars 2027, samt omedelbart om kontaktvägar eller nationella rekommendationer ändras.