Sekundär traumatisk stress och hållbarhet

Sekundär traumatisk stress och hållbarhet

Känn igen belastning – utan att självdiagnostisera

Att vara familjehem kan innebära stort ansvar, starka känslor, avbruten sömn, svåra berättelser, konflikter och oro för ett barn. Ibland påverkas den vuxnes eget mående. Att märka förändringen tidigt är viktigt både för den vuxne, barnet och resten av familjen.

Kursens mål är inte att avgöra vad besvären ”är”. Målet är att hjälpa familjehemsföräldern att upptäcka förändringar, ta upp behov av stöd och veta när professionell eller akut hjälp behövs.

Känner du igen detta?

Du sover sämre, blir lättare irriterad eller har svårt att släppa oro efter en påfrestande situation. Du kanske undviker vissa samtal eller känner dig mindre närvarande. En partner eller närstående säger att du verkar förändrad. Du märker att alkohol, sömnmedel eller ständig aktivitet blivit ett sätt att stå ut.

Du kanske frågar dig:

• Är det här en tillfällig stressreaktion eller behöver jag hjälp?
• Kan man påverkas av att höra om någon annans svåra erfarenheter?
• Hur skiljer sig sekundär traumatisk stress från utmattning och PTSD?
• Vilket stöd ska socialtjänsten ge familjehemmet?
• Hur kan jag söka hjälp utan att lämna ut barnet?
• Vad gör jag om mitt mående påverkar omsorgen eller säkerheten?
• När ska jag kontakta vårdcentral, 1177 eller 112?

Du behöver inte hitta rätt etikett innan du söker stöd.

Varför händer detta?

Sekundär traumatisk stress, STS, används för reaktioner som kan uppstå när någon återkommande möter eller tar del av andra människors traumatiska erfarenheter. Reaktionerna kan likna vissa PTSD-symtom, exempelvis påträngande tankar, undvikande eller stark vaksamhet. Begreppet förekommer främst i forskning och stöd för yrkesgrupper som möter trauma, men även närstående och omsorgspersoner kan påverkas.

STS, utmattning, depression, ångest, PTSD, compassion fatigue och ställföreträdande traumatisering är inte samma sak. De kan överlappa, och människor använder orden på olika sätt. Utmattning förknippas med långvarig stress och otillräcklig återhämtning. PTSD kräver en professionell bedömning utifrån särskilda kriterier. Kroppslig sjukdom, läkemedel, sömnproblem, alkohol eller livshändelser kan ge liknande besvär.

Det går därför inte att dra slutsatser från en symtomlista eller ett visst antal kryss. Forskning om förekomst varierar mellan grupper, metoder och mätinstrument. Kursen använder ingen procentsiffra för svenska familjehem eftersom ett tillräckligt säkert och representativt underlag inte har verifierats.

Socialtjänsten ska ge familjehemmet råd, stöd och annan hjälp som behövs under uppdraget. Stödet kan bland annat ges genom kontakt med handläggare eller handledning, men formen behöver anpassas efter behov och avtal.

Kursens åtta steg i korthet

1. Lägg märke till förändring och funktion.
2. Gör en säker reflektionscheck – utan poäng.
3. Berätta tidigt för socialtjänsten vad uppdraget kräver.
4. Sök hälso- och sjukvård utifrån dina symtom.
5. Minska belastningen och öka återhämtningen.
6. Skapa tydliga kommunikations- och informationsgränser.
7. Var uppmärksam på alkohol, läkemedel och andra sätt att stå ut.
8. Gör en akutplan innan den behövs.

En enkel modell: STÖD

• S – Se förändringen: Vad har ändrats i mående och funktion?
• T – Ta upp belastningen: Kontakta socialtjänsten tidigt.
• Ö – Överlåt diagnos och behandling: Låt vården bedöma symtomen.
• D – Direkt hjälp vid fara: Säkra barnet och ring 112 vid akut risk.

Vanliga frågor

1. Är sekundär traumatisk stress en diagnos?

Begreppet beskriver reaktioner som kan uppstå efter återkommande kontakt med andras traumatiska erfarenheter. Det ska inte användas för att själv ställa diagnos. Besvären kan överlappa med stress, sömnproblem, depression, ångest, PTSD eller kroppslig sjukdom. Vårdpersonal behöver bedöma orsaken.

2. Är mardrömmar bevis på sekundär traumatisk stress?

Nej. Mardrömmar kan öka vid stress men kan också ha andra orsaker, bland annat läkemedel och sömnproblem. Kontakta vårdcentral eller 1177 om de återkommer, försämrar sömnen eller påverkar vardagen. Kursen rekommenderar ingen specifik behandling utan vårdbedömning.

3. Betyder känslomässig avtrubbning att jag slutat bry mig?

Inte nödvändigtvis. Avtrubbning kan förekomma vid flera former av psykisk belastning och även ha andra orsaker. Undvik att förklara bort den som en automatisk ”skyddsmekanism”. Sök stöd om förändringen håller i sig, oroar dig eller påverkar omsorgen.

4. Hur många symtom krävs för att jag ska söka hjälp?

Det finns ingen säker poänggräns i denna kurs. Sök hjälp när besvär håller i sig, orsakar oro eller påverkar sömn, relationer, arbete, hälsa eller förmågan att ge omsorg. Vid självmordsplaner, risk för våld eller omedelbar fara ska du ringa 112 eller söka psykiatrisk akutmottagning.

5. Har familjehem rätt till handledning?

Familjehem ska få det stöd och den utbildning som behövs för uppdraget. Handledning är ett vanligt sätt att ge stöd, men det är missvisande att lova en viss form eller frekvens utan att kontrollera behov, avtal och kommunens planering. Be skriftligt om en bedömning av vilket stöd som behövs och hur det ska ges.

6. Jag dricker mer för att varva ner. Vad bör jag göra?

Ta förändringen på allvar. Alkohol kan försämra sömn och psykiskt mående och påverka omdöme och omsorgsförmåga. Kontakta vårdcentral, beroendemottagning eller 1177. Om du är påverkad och ansvarar för barnet ska en nykter, godkänd vuxen ta över och socialtjänstens akutväg kontaktas. Ring 112 vid omedelbar fara.

7. När behöver jag akut hjälp?

Ring 112 eller sök psykiatrisk akutmottagning om du har allvarliga självmordstankar eller planer, riskerar att skada någon annan, tappar verklighetsförankringen eller inte kan upprätthålla säker omsorg. Säkra samtidigt att barnet inte lämnas ensamt och kontakta socialtjänst eller socialjour.

8. Kan jag fortsätta som familjehem efter en period av psykisk ohälsa?

Det går inte att ge ett generellt svar. Det behöver bedömas individuellt tillsammans med vården och ansvarig socialtjänst utifrån hälsa, återhämtning, barnets behov, säkerhet och vilket stöd som kan ordnas. Kursen ska inte lova att alla kan fortsätta eller antyda att uppdraget automatiskt måste avslutas.

När ska du söka hjälp?

Kontakta vårdcentral eller 1177

Gör det när besvär håller i sig, återkommer eller påverkar sömn, relationer, arbete, hälsa eller omsorgsförmåga. Sök tidigare om du känner oro. Du behöver inte vänta på en diagnos.

Kontakta socialtjänsten

Gör det när belastningen påverkar uppdraget, barnets trygghet eller familjens förmåga att fullfölja planeringen. Be om råd, stöd, hjälp, handledning eller avlastning utifrån behovet.

Sök akut hjälp

Ring 112 eller sök psykiatrisk akutmottagning vid omedelbar fara, allvarliga självmordstankar eller planer, risk att skada någon annan, allvarlig verklighetsförlust eller oförmåga att ge barnet säker omsorg. Tillkalla en trygg vuxen och kontakta socialtjänst eller socialjour. Lämna inte barnet ensamt.

Sammanfattning

1. Sekundär traumatisk stress är ett användbart begrepp men inte en självdiagnos.
2. Liknande symtom kan ha flera orsaker och behöver ibland bedömas av vården.
3. Antal symtom avgör inte ensam allvar eller vårdbehov.
4. Familjehemmet ska be socialtjänsten om stöd innan situationen blir akut.
5. Återhämtning kan hjälpa men ersätter inte vård, avlastning eller säkerhetsplanering.
6. Alkohol och läkemedelsförändringar ska tas på allvar.
7. Barnets integritet ska skyddas även när den vuxne söker stöd.
8. Vid akut fara ska barnet säkras och 112 kontaktas.

Att söka hjälp är inte ett misslyckande. Det är ett sätt att ta ansvar för både sig själv och barnet.

Källor och vidare läsning

1. Socialstyrelsen – Min insats: Familjehem
   Om socialtjänstens ansvar att ge råd, stöd och annan hjälp.
   https://www.socialstyrelsen.se/mininsats/vad-kan-jag-gora/familjehem/

2. Socialstyrelsen – Frågor och svar om familjehem
   Om stöd och utbildning som behövs för uppdraget.
   https://www.socialstyrelsen.se/mininsats/fragor-och-svar/

3. Socialstyrelsen – Barn och unga placerade i familjehem
   https://www.socialstyrelsen.se/kunskapsstod-och-regler/omraden/barn-och-unga/barn-och-unga-i-socialtjansten/placerade-barn-och-unga/familjehem/

4. 1177 – Stress
   Om stressreaktioner, återhämtning och när vård bör sökas.
   https://www.1177.se/liv--halsa/stresshantering-och-somn/stress/

5. 1177 – Utmattningssyndrom
   https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/hjarna-och-nerver/utmattningssyndrom/

6. 1177 – Posttraumatiskt stressyndrom, PTSD
   https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/psykiska-sjukdomar-och-besvar/angest/posttraumatiskt-stressyndrom-ptsd/

7. 1177 – Till dig som har självmordstankar
   https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/psykiska-sjukdomar-och-besvar/sjalvmordstankar/till-dig-som-har-sjalvmordstankar/

8. 1177 – Alkoholberoende
   https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/beroende-och-skadligt-bruk/alkoholberoende/

9. Folkhälsomyndigheten – Alkohol ökar risken för sjukdomar och skador
   https://www.folkhalsomyndigheten.se/vara-amnesomraden/andts/ohalsa-och-skador-kopplat-till-andts/ohalsa-och-skador-till-foljd-av-alkohol/alkohol-okar-risken-for-sjukdomar-och-skador/

10. U.S. Department of Veterans Affairs, National Center for PTSD – Working with Trauma Survivors
    Om skillnader och överlappning mellan burnout, sekundär traumatisk stress, compassion fatigue och vicarious traumatization.
    https://www.ptsd.va.gov/professional/treat/care/toolkits/provider/workingWithTraumaSurvivors.asp

11. SAMHSA – Secondary Traumatic Stress
    https://www.samhsa.gov/resource/dbhis/secondary-traumatic-stress

12. Mind – Självmordslinjen och andra stödlinjer
    Medmänskligt stöd; ersätter inte 112 eller sjukvård vid akut fara. Kontrollera aktuella kontaktvägar och öppettider på webbplatsen.
    https://mind.se/