Så går en utredning av ett blivande familjehem till

En familjehemsutredning är ingen tävling i att vara en perfekt familj. Socialtjänsten behöver förstå er vardag, era styrkor, eventuella svårigheter och vilket stöd ni kan behöva för att ett barn ska få det bra. Utredningen handlar både om barnets trygghet och om att ni ska få en ärlig bild av uppdraget, ställa frågor och fundera över era egna förutsättningar.

Du kan själv anmäla intresse för att bli familjehem, eller bli tillfrågad därför att du redan känner ett barn. Socialtjänsten gör först en översiktlig bedömning av om det är aktuellt att gå vidare. Även om ni har utretts tidigare behöver era förhållanden bedömas utifrån hur livet ser ut nu.

Vid den första kontakten får ni berätta vilka ni är, varför ni vill ta emot ett barn och hur er vardag fungerar. Ni bör också få veta vad uppdraget kan innebära: samarbete med socialtjänsten, barnets föräldrar och andra närstående, stöd och utbildning samt frågor om ersättning.

Bra att fråga: Vem är vår kontaktperson? Vad händer härnäst? Hur ser den ungefärliga tidsplanen ut?

Socialtjänsten berättar vilka samtal, kontroller och besök som planeras. Det kan handla om intervjuer, hembesök, referenser och samtal med barn som redan bor hemma hos er. Be om en ungefärlig tidsplan och fråga när ni kan få återkoppling. Utbildning kan också bli aktuell inför eller i nära anslutning till ett uppdrag.

Utredningen omfattar flera slags information. Syftet är att se vilka förutsättningar ni har att ge ett barn omsorg, trygghet, stabilitet och en fungerande vardag.

• Samtal och intervjuer. Ni får prata om bakgrund, relationer, hälsa, livssituation, erfarenheter, omsorgsförmåga och varför ni vill bli familjehem. Om ni är två tilltänkta familjehemsföräldrar intervjuas ni både var för sig och tillsammans.
• Hembesök. Socialtjänsten tittar på boendet och närmiljön, bland annat om barnet kan få en trygg plats, utrymme för privatliv och möjlighet till fritid.
• Referenser. Personer som känner er får beskriva sina erfarenheter av er. Socialtjänsten begär referenser från minst två oberoende personer för varje tilltänkt familjehemsförälder.
• Registeruppgifter. Bland annat hämtas uppgifter från polisens misstanke- och belastningsregister inför beslut om placering. Även andra registeruppgifter kan bli aktuella; vilka som hämtas och när samtycke behövs beror på uppgift och situation.
• Barn som redan bor hemma. Deras upplevelser och inställning behöver också uppmärksammas. En placering påverkar hela familjen.

Frågorna kan kännas personliga. Berätta öppet om sådant som kan påverka ett uppdrag och fråga varför en uppgift behövs om du undrar. Det är också rimligt att berätta vilket stöd ni skulle behöva, exempelvis handledning, utbildning eller avlastning.

Om ni redan känner barnet: Ett nätverkshem, till exempel en släkting eller annan närstående, ska också utredas. Den befintliga relationen till barnet är en viktig del av bedömningen, men ersätter inte utredningen.

Socialtjänsten väger ihop uppgifterna och bedömer hemmets allmänna lämplighet. Här ser man på familjens livssituation, hemmet, de vuxnas förutsättningar och inställningen till uppdraget. Frågor som kan äventyra ett barns trygghet och säkerhet måste uppmärksammas särskilt.

Om ett bestämt barn är aktuellt tillkommer en annan fråga: Kan just den här familjen möta just det här barnets behov? En familj kan ha goda förutsättningar för ett uppdrag utan att vara rätt matchning för varje barn.

Ni bör få möjlighet att prata om bedömningen, reda ut frågor och ta upp behov av stöd. Socialtjänsten sammanställer uppgifter och sin bedömning i en familjehemsutredning och stämmer av innehållet med er. Om man inte går vidare bör ni få en begriplig återkoppling om varför.

En avslutad utredning betyder inte att ett barn automatiskt kommer att flytta in. Vid en möjlig placering behöver barnets behov och ert hems förutsättningar prövas tillsammans.

Socialtjänsten ger er den information om barnet som ni behöver för att överväga uppdraget. Barnet och vårdnadshavaren behöver också få information om det tilltänkta familjehemmet. Vilka uppgifter som får delas bedöms med hänsyn till sekretess och den enskilda situationen.

Ni kan få möjlighet att träffas när socialtjänsten bedömer att det är lämpligt. Barnets synpunkter och behov ska tas på allvar. Be om tid att tänka igenom vad uppdraget skulle innebära för barnet och för er familj. Det är viktigt att kunna säga till om ni inte har rätt förutsättningar för en viss placering.

Den slutliga bedömningen av om hemmet är lämpligt för ett visst barn görs i samband med placeringsbeslutet. Det finns alltså inget fristående, generellt godkännande som automatiskt gäller alla barn. En aktuell familjehemsutredning ska ingå i underlaget för beslut om vård i familjehem.

När en placering i familjehem beslutas ska socialnämnden ingå avtal med familjehemmet. Gå igenom uppdragets omfattning, ansvarsfördelning, stöd, ersättning och praktiska frågor. Reglerna för avtal ser delvis annorlunda ut för jourhem.

Inflyttningen behöver planeras utifrån barnet. Prata med socialtjänsten om hur barnet ska välkomnas, vilken information ni behöver, kontakt med skola och vård, relationen till föräldrar och närstående samt vem ni kontaktar om något blir svårt. Kommunen ska erbjuda den utbildning som behövs för uppdraget och ge familjehemmet råd, stöd och annan hjälp under placeringen.

Måste vi vara en traditionell kärnfamilj?

Nej. Utredningen ska handla om era faktiska förutsättningar att ge ett barn en trygg vardag och tillgodose barnets behov. Fråga den kommun ni vill samarbeta med hur de bedömer er situation.

Kan vi bli utredda utan att ett visst barn är aktuellt?

Ja. Delar av utredningen kan göras innan man vet vilket barn det kan gälla. Den slutliga matchningen kräver däremot att socialtjänsten bedömer ett specifikt barns behov i förhållande till hemmet.

Är en tidigare utredning fortfarande giltig?

Den kan ge information, men socialtjänsten behöver en aktuell bild av familjen och en aktuell utredning som underlag för ett nytt placeringsbeslut.

Vem gör utredningen och fattar beslutet?

Socialnämnden ansvarar för att hemmet är utrett. Den nämnd som placerar barnet ansvarar för placeringsbeslutet, även om en annan aktör har hjälpt till med rekrytering eller stöd.

Den här texten är en självständig, förenklad vägledning för blivande familjehem. Den bygger på Socialstyrelsens Pro-fam – Processen vid utredning av familjehem (artikelnummer 2023-6-8659, publicerad 2023, korrigerad för ändrad lagstiftning), Socialstyrelsens information för blivande familjehem och den konsoliderade versionen av SOSFS 2012:11. Den är inte Socialstyrelsens egen text och ersätter inte socialtjänstens information eller bedömning i det enskilda fallet. Socialstyrelsens material avser även jourhem och nätverkshem, men vissa regler och praktiska steg skiljer sig åt. Beskrivningen avser inte privatplacering.

• Socialstyrelsen — Pro-fam: Processen vid utredning av familjehem
• Socialstyrelsen — Att bli familjehem
• Socialstyrelsen — SOSFS 2012:11, konsoliderad version
• Kunskapsguiden — Rekrytering och utredning av familjehem
• Kunskapsguiden — Stöd och utbildning