Högtider, födelsedagar och tillhörighet

Högtider, födelsedagar och tillhörighet

Att skapa trygghet när firandet väcker blandade känslor

Högtider och födelsedagar kan vara glädjefyllda, oviktiga, stressande eller sorgliga. För ett barn som bor i familjehem kan dagen också väcka frågor om familj, tillhörighet, tidigare erfarenheter och vem barnet får dela stunden med. Men det finns ingen reaktion som gäller för alla placerade barn.

Familjehemmets uppgift är inte att skapa ett perfekt firande. Uppgiften är att lyssna, förbereda, minska pressen och samordna sådant som berör kontakt, vårdnad, säkerhet, religion eller hälsa. Barnet ska få vara delaktigt utan att behöva bära ansvaret för hela familjens firande.

Känner du igen detta?

Det är den första julen, Eid, födelsedagen eller en annan viktig dag sedan barnet flyttade in. Du har planerat något du hoppas ska kännas varmt, men barnet blir tyst, argt, uppvarvat eller vill inte delta. Kanske frågar barnet efter en förälder eller ett syskon. Kanske vill barnet fira på ett sätt du inte känner till. Kanske vill barnet inte fira alls.

Du kan undra:

• Ska vi ändra våra traditioner?
• Hur frågar jag utan att pressa barnet?
• Får jag kontakta föräldrar eller syskon inför högtiden?
• Hur gör vi med presenter och fotografier?
• Vad gör jag om barnet blir ledset eller överväldigat?
• Hur tar vi hänsyn till religion och kultur utan att göra antaganden?
• Vad gäller om barnet vill fasta?
• Hur ser vi samtidigt våra andra barns behov?

Det finns inget standardsvar. Det viktiga är att utgå från barnet, den aktuella planeringen och det stöd familjehemmet har fått av socialtjänsten.

Varför händer detta?

Socialstyrelsens utbildningsmaterial beskriver att varje familj har vanor och traditioner och att familjehemmet tillsammans med barnet kan behöva skapa en ny familjekultur. Högtider och födelsedagar kan göra skillnader mellan det tidigare och det nuvarande livet tydligare.

Ett barn kan längta, känna glädje, vara likgiltigt eller reagera starkt. En reaktion kan hänga samman med saknad, osäkerhet, sinnesintryck, förändrade rutiner, höga förväntningar, tidigare erfarenheter eller något helt annat. Samma beteende kan ha olika orsaker. Familjehemmet ska därför inte själv diagnosticera reaktionen som trauma eller lojalitetskonflikt.

Barnkonventionen skyddar bland annat barnets identitet, privatliv, tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Barnet har rätt att uttrycka sina åsikter i frågor som rör barnet och att få dem beaktade utifrån ålder och mognad. För barn som tillhör en minoritet eller ett urfolk finns även särskilda rättigheter kopplade till kultur, religion och språk.

Kontakt med föräldrar och andra närstående behöver följa socialtjänstens planering. Socialstyrelsens kunskapsstöd anger att viktiga högtider kan behöva uppmärksammas när umgänge planeras. Familjehemmet ska alltså förbereda och samarbeta – inte lova eller ordna kontakt på egen hand.

Kursens åtta steg i korthet

1. Kartlägg utan att anta.
2. Planera tidigt med socialtjänsten.
3. Gör en lågkravsplan och en reservplan.
4. Ge plats åt känslor utan att tolka åt barnet.
5. Bevara och skapa traditioner tillsammans.
6. Hantera presenter, fotografier och minnen varsamt.
7. Hantera religion, särskild kost och fasta säkert.
8. Följ upp med barnet och hela familjen.

En enkel modell: LUGN

• L – Lyssna före du planerar: Fråga vad dagen betyder för barnet.
• U – Undvik antaganden och utfästelser: Tolka inte och lova inte kontakt.
• G – Gör en grundplan och reservplan: Minska krav och skapa pauser.
• N – Nästa steg förankras: Samordna kontakt, religion, hälsa och säkerhet.

Vanliga frågor

1. Barnet vill inte fira. Ska vi låta barnet slippa?

Ta önskemålet på allvar och undersök vad ”inte fira” betyder. Barnet kanske vill avstå helt, slippa en viss aktivitet eller fira i mindre skala. Erbjud val utan att tjata. Samtidigt kan familjens vardag fortsätta på ett lugnt sätt. Stäm av med socialtjänsten om önskemålet berör planerat umgänge, religion, hälsa eller en återkommande stark reaktion.

2. Barnet gråter och säger att det saknar sin förälder. Vad säger jag?

Utgå från barnets ord: ”Du saknar din mamma. Vill du att jag sitter här?” Undvik att snabbt trösta bort känslan eller säga att föräldern tänker på barnet om du inte vet det. Lova inte kontakt. Fråga om barnet vill att ni tar upp önskemålet med socialsekreteraren.

3. Får vi ordna telefonsamtal, besök eller presentutbyte med närstående?

Inte på eget initiativ när kontakten behöver planeras eller är begränsad. Ta frågan till ansvarig socialsekreterare. Kontaktens omfattning och form ska utgå från barnets situation, bästa och gällande beslut eller planering. Lova inte barnet något innan det är klarlagt.

4. Barnet vill fasta under Ramadan. Vad gör vi?

Säg inte automatiskt ja eller nej. Lyssna på barnet och kontakta ansvarig socialsekreterare för att klarlägga planering och vårdnadshavarens roll. Be elevhälsa eller hälso- och sjukvård om individuell medicinsk bedömning. Barn är känsligare för vätskebrist än vuxna, särskilt när de är yngre. En imam eller annan religiös företrädare kan efter förankring förklara religiösa alternativ, men ska inte ersätta medicinsk bedömning.

5. Barnet reagerar inte på presenterna. Är barnet otacksamt?

Nej, en begränsad eller oväntad reaktion säger inte vad barnet känner. Situationen kan vara överväldigande, ovan eller helt enkelt mindre viktig för barnet. Undvik kommentarer och krav på tacksamhet inför andra. Ge barnet tid och möjlighet att öppna senare.

6. Våra andra barn är besvikna över att firandet förändras. Hur gör vi?

Bekräfta deras känslor utan att berätta varför det placerade barnet reagerar. Försök bevara några viktiga delar, skapa egen tid och låt dem påverka sådant som är möjligt. De ska inte behöva ta ansvar för barnets mående, men de kan få tydliga och åldersanpassade förklaringar om att familjen behöver vara flexibel.

7. Barnet säger att det hatar julen eller en annan högtid. Ska vi ta bort allt?

Fråga vad barnet vill slippa och vad som skulle kännas lättare. Gör inte en dramatisk förändring mitt i affekt om det inte behövs för omedelbar trygghet. Använd pausplanen och prata senare. Om reaktionen är stark eller återkommer, involvera socialtjänsten och vid behov vård eller elevhälsa.

8. Första högtiden blev mycket svår. Har vi misslyckats?

En svår dag betyder inte automatiskt att familjehemmet har misslyckats. Undvik samtidigt att anta att det ”brukar bli bättre” av sig självt. Följ upp med barnet, identifiera konkreta belastningar, informera socialtjänsten när det behövs och justera nästa plan. Sök professionellt stöd om barnet påverkas tydligt eller långvarigt.

Sammanfattning

Ett tryggt firande bygger på att familjehemmet:

1. frågar barnet utan att anta,
2. planerar tidigt med socialtjänsten,
3. skapar lågkravs- och pausmöjligheter,
4. bekräftar känslor utan att tolka eller lova,
5. bevarar och skapar traditioner tillsammans,
6. hanterar presenter, bilder och minnen varsamt,
7. förankrar frågor om religion, fasta och hälsa,
8. följer upp med barnet och hela familjen.

Målet är inte en perfekt högtid. Målet är en förutsägbar och respektfull dag där barnet får känna glädje, saknad, ambivalens eller ingenting särskilt – utan att behöva ta hand om de vuxnas förväntningar.

Källor och vidare läsning

1. Socialstyrelsen – Ett hem att växa i: Familjehemmets bok (2025)
   Om vardag, vanor, traditioner, barnets behov och en gemensam familjekultur.
   https://www.socialstyrelsen.se/publikationer/ett-hem-att-vaxa-i--familjehemmets-bok--grundutbildning-for-jour--och-familjehem-2025-10-9869/

2. Socialstyrelsen – Barn i familjehem: umgänge med föräldrar och andra närstående (2023)
   Om planering av umgänge, närstående, kulturellt ursprung och viktiga högtider.
   https://www.socialstyrelsen.se/publikationer/barn-i-familjehem--umgange-med-foraldrar-och-andra-narstaende--kunskapsstod-till-socialtjansten--2023-2-8350/

3. Socialstyrelsen – Barn och unga placerade i familjehem
   https://www.socialstyrelsen.se/kunskapsstod-och-regler/omraden/barn-och-unga/barn-och-unga-i-socialtjansten/placerade-barn-och-unga/familjehem/

4. Socialstyrelsen – Tips till familjehem som tagit emot barn från en nationell minoritet
   https://www.socialstyrelsen.se/kunskapsstod-och-regler/omraden/nationella-minoriteter/tips-till-familjehem-som-tagit-emot-barn-fran-en-nationell-minoritet/

5. Barnombudsmannen – Barnkonventionens fullständiga text
   Se särskilt artiklarna 8, 12, 14, 16, 30 och 31.
   https://www.barnombudsmannen.se/barnkonventionen/konventionstexten/

6. Barnombudsmannen – Barnkonventionen om barnets rätt att bli hörd
   https://www.barnombudsmannen.se/stod-och-verktyg/genomfora-barnkonventionen/barns-delaktighet-och-inflytande/barnkonventionen-om-barnets-ratt-att-bli-hord/

7. 1177 – Vätskebrist och uttorkning hos barn
   https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/mage-och-tarm/magsjuka-och-krakningar/vatskebrist-och-uttorkning-hos-barn/

8. 1177 – Barnets mat och dryck 1–6 år
   https://www.1177.se/barn--gravid/att-ta-hand-om-barn/mat-och-dryck-for-barn/barnets-mat-1-6-ar/

9. Integritetsskyddsmyndigheten – Ditt barn har rättigheter enligt GDPR
   https://www.imy.se/privatperson/dataskydd/dataskydd-for-dig-som-ar-ung/for-dig-som-ar-vardnadshavare/ditt-barn-har-rattigheter/